Livsmedelsföretagen

🔎 Hur kan vi göra det enklare för småskaliga livsmedelsproducenter? LRF - Lantbrukarnas Riksförbund bjöd in några av branschens viktigaste myndigheter till kontrollsafaris på Ostfestivalen i Stockholm. Deltagarna fick en inblick i hur kontrollsystemen fungerar i praktiken genom att möta företagare på plats, få en överblick av vilka kontroller som genomförs och diskutera utmaningar. Fyra mathantverkare delade sina erfarenheter: 🧀 Mathantverket i Vuollerim har fått en utökad kontrollfrekvens och högre kostnader sedan Livsmedelsverket införde en ny riskklassningsmodell 2024. De har nu tre kontroller per år och varje kontroll innebär ungefär en dags arbete då de måste pausa produktionen. Eftersom de har verksamhet i flera näraliggande byggnader, men med olika fastighetsbeteckningar, räknas varje byggnad som en separat produktionsanläggning, vilket leder till fler kontroller och högre kostnader. De har tankar på att utöka med såväl mejeri som ostlagring men det skulle innebära två fastigheter till och den kontrollfrekvensen kan de inte hantera. Detta är ett faktum som hämmar deras utveckling. 🧀 Gide Get vill exportera mer men riskerar höga kostnader för landsinspektioner. Om ett land de vill exportera genomför en landsinspektion kan kostnaden landa på hundratusentals kronor, som den enskilda svenska företagaren måste betala – om man vill fortsätta exportera. Det skapar osäkerhet och hämmar exportpotentialen. I Gide Gets fall blir det fråga om att lägga ner verksamheten om det blir en landsinspektion. 🧀 Sanda Gårdsmejeri upplever brist på enhetlighet i kontrollerna. Nya kontrollanter gör olika tolkningar, vilket gör att företaget måste lägga mycket tid på att förstå och anpassa sig. De efterfrågar tydligare riktlinjer och bättre förståelse från kontrollanternas sida. 🧀 Gäsene Mejeri lägger en miljon kronor per år på avgifter för inspektioner och efterfrågar större samverkan mellan myndigheter och kontrollinstanser. De vill se krav på nyckelpersoner hos myndigheten, inspektörer med specialistkompetens, för att minimera tidsspillan. Engagemanget var stort och samtliga deltagare visade en genuin vilja att lätta kontroll- och regelbördan för landets livsmedelsproducenter. ☘️

I en intervju med TT i helgen, publicerad bland annat på Di under söndagen, kommenterade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson de svenska matpriserna. Uttalandet möter kritik från Svensk Dagligvaruhandel. Vår vd Karin Brynell ger följande kommentar: Socialdemokraterna fortsätter att sprida missriktade påståenden om de stigande matpriserna. Att skuldbelägga vår bransch för en global inflation vittnar om en anmärkningsvärd brist på förståelse för prissättningens grunder; Kostnaderna ökar, priserna stiger, hushållen söker extrapriser och branschens redan låga marginaler pressas ytterligare. De senaste årens matprisökningar är en direkt följd av globala kriser såsom pandemin, kriget i Ukraina och extrema väderförhållanden. Råvarubrist och ökade kostnader för insatsvaror driver priserna uppåt. Exakt samma utveckling ser vi i hela Europa. Med den skillnaden att Sverige dessutom har en svag valuta att hantera. Socialdemokraternas upprepade förslag om en matpriskommission är en populistisk symbolåtgärd som skapar fler frågetecken än svar. Vad ska (och kan) en kommission göra för att påverka matpriserna? Enligt Statistics Sweden (https://lnkd.in/dx6Jyy_n) har dagligvaruhandelns marginaler sjunkit till i genomsnitt strax över två procent. Ska kommissionen sänka dessa till noll eller minus, vilket redan var fallet för hundratals butiker 2024? Vilket led i kedjan ska betala för dyrare bananer på grund av kronans svaga värde? Hur ska kommissionen förbättra kaffeskördarna i Brasilien? Debatten bör i stället handla om politiska verktyg som realistiskt kan skapa långsiktiga förutsättningar för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och stärka konsumenternas köpkraft. Reformer och regelförenklingar kan underlätta och minska kostnaderna, men inte heller det rår på de globala faktorer som driver matpriserna. Vi förstår att politiker behöver visa handlingskraft när hushåll pressas av höga kostnader. Att peka ut en syndabock och ge förenklade lösningar på komplexa problem är lockande, men oansvarigt. Vi välkomnar en seriös diskussion om hur vi kan stärka den svenska livsmedelskedjan och konsumenters köpkraft.

Livsmedelsproducenternas fimbulvinter förebådar Ragnarök, men så illa ska det inte behöva bli, menar Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen. I sin krönika listar han ljuspunkterna.